Häromdagen skrev jag ett inlägg om ditt och datt bara för att se hur blogspots sida gaggade ihop framför mina trötta ögon, och inlägget var som uppslukat av jorden. Där stod i alla fall en del om hur det går på mitt nya jobb, vilken fantastisk promenad jag och Camilla gick häromkvällen och vilken gigantisk lekpark vi under slutet av nämnda promenad upptäckte att vi bor grannar med.
Nu sitter jag här igen och känner mig lite halvt motiverad att skriva eftersom jag känner att jag inte kan lita på att blogspot inte sviker mig igen. Dessutom är jag trött som ett utskitet äppelmos. Men det är väl som det ska vara den här tiden på året. Igår var vi i alla fall ute och paddlade kanot, jag och Joe och sex stycken andra vänner. Det var en klar höjdare, välgörande för både kropp och själ (vill jag gärna tro). Själen kände sig lugn och glad eftersom vi skrattade konstant och för att jag där ute på vattnet inte kunde jobba med vare sig det ena eller andra eller plugga eller fixa med en massa saker. Kroppen känns idag i och för sig väldigt mörbultad och mina armar har invaderats av smärta, men jag intalar mig ändå att det var bra på lång sikt. På kvällen var vi sedan på Snaps, alla tre sambosar (!) och ett par av Joes jobbarkompisar. En kille sade när jag och Camilla gick förbi: "OJ! Är det här en kändisfest? Ni ser... kända ut". Det kan man ju tolka lite hur som helst, jag hoppas att han inte menade att vi såg ut som några dokusåpa-C-kändisar.
Nu idag ska jag skriva tenta, tänkte se om jag rentav hinner med första delen och därmed hälften. Jag ska skriva en analys av Wanja Lundby-Wedins förstamajtal från 2003. Jag är måttligt road av det, men jag tror att jag kommer att kunna göra det ganska snabbt om jag väl sätter igång. Jag ska belöna mig själv med glass när jag är färdig, och med den moroten borde jag vara klar om nån timme.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar