Simon, soldaten Svejk och jag

Då och då ledsnar jag på att gå hemma och dra, något som kanske redan har framgått. I förrgår kväll kände jag mig lite nere, utan att riktigt kunna förklara varför. Jonas ringde då upp Simon och frågade om han kunde tänka sig att gå ut och äta med mig följande kväll, vilket han kunde. Jag grät en liten skvätt där jag stod vid spisen, rörd över vilken fin man jag har. Igår kväll var vi således på favvorestaurangen Soldaten Svejk, jag och Simon. Simon är inte bara min bror, utan även en av mina bästa vänner, och vi hade väldans trevligt! Det kändes nästan lite overkligt och pirrigt att ge sig in till stan ensam, utan Inez.

Idag har vi städat lite, lagat mat och bakat och myst. Jonas har hunnit plocka lite svamp också, mums! Nu på kvällen hade vi några vänner här på middag, och sedan åkte Jonas till jobbet. Själv ska jag hänga en tvätt och sedan gå och lägga mig, så att jag orkar gå upp och ge Inez frukost vid sju imorgon. :-)

Världens sötaste finis

Efter en händelserik dag med lek, bus och bad...

 ...somnade lillfinis mitt i lekandet. :-)

Springa och sånt

Har gått och blivit sjukis. Nej, förresten, jag har joggat och blivit sjukis. Igår tog jag mig äntligen i kragen och drog på joggingskorna. Jag hade inte sprungit sedan KK-joggen för över en månad sedan, men efter att ha bevittnat pappas och mammas (m.fl.) imponerande insatser i Stockholm halvmarathon, så kände jag inspirationen återvända. Fem kilometer blev det, på 30:25, men jag var tvungen att gå emellanåt. Skönt att ha det gjort, i alla fall!

Senare under kvällen kände jag dock att jag började bli hängig och halsen började skava. Gick och lade mig vid tio, trött som  en tok. Om jag kunde somna? Jorå, men då hade klockan hunnit passera tre. Så störande att vara så trött men inte kunna somna. Jag kände hur förkylningen kröp sig på mig, halsen blev värre och jag hade ont i kroppen. På plus-sidan idag kan i alla fall nämnas att lillfinis slog på stort med en tretimmars lur mitt på dagen, och jag passade på att följa hennes exempel.

Nu ska jag lägga mig igen, och se hur det går den här gången. :-) Jag har just börjat läsa Kerstin Ekmans Händelser vid vatten, så det blir några sidor i den i väntan på sömntåget.

Arbetsskador

Ändelsen -is har använts mycket frekvent i det molinska hemmet de senaste månaderna:

nappis
sötis
tröttis
kaninis
blöjis
strumpis
rapis
mättis
gladis

Det har också skett något slags genreskifte i musik här hemma. Topp 5 just nu:

Det var en gång en apa (som bara satt och gapa')
Nalles fredsvisa
En kulen natt natt natt
Lilla snigel
Bred dina vida vingar

Alla utom den sista, som sjungs på kvällarna, brukar också få helt nya texter då och då, efter situation. Typ "det var en gång en Inez, som var en liten finez, och Inez hon blev hungrig, och skulle äta mat... äta sin mat (klick klick) äta sin mat (osv...)

Det kommer nog göra oss gott att gå ut och äta på tu man hand snart. :-)

Bröllop och Bebisen =)

Först några bilder från vackert bröllop som ägde rum här i krokarna i början av månaden. Jonas kusin och hennes man bjöd till riktig fest, kul! Jag hade inte (hunnit, orkat, vågat, velat?) fundera så mycket på klädsel innan, men jag hade tur. Min kära syster Joe bjöd över mig till sig och stylade mitt hår och lade make-up medan hon gungade Hugos baby-sitter med ena foten. Dessutom fick jag låna kläder, skor, väska och örhängen! En salong jag varmt kan rekommendera, alltså. :)

Inez växer och utvecklas hela tiden. Nu tar hon sig fram ganska snabbt, krälar omkring och letar efter roliga leksaker (företrädesvis fjärrkontroller). Liggdelen till vagnen har bytts ut mot sittdel sedan hon började häva sig upp och kika över kanten. När vi går promenader sitter hon nu saligt i sittdelen och tittar fascinerat på allt vi går förbi. Maten går det helt okej med. Gröt och banan verkar vara favoriterna, och kalops, spaghetti och köttfärssås och katrinplommonpuré på burk slinker också ner. Våra försök att introducera välling ledde till en början till hjärtskärande gråt, vilket vi tolkade som att hon inte diggade drycken i fråga. Vi köpte Sempers istället, vilken verkar funka lite bättre, men hon har inte riktigt fått in tekniken med nappflaskan. Hon sitter mest och gnager på  den som ett litet rovdjur. Ett väldigt, väldigt sött sådant!

Grattis på förlovningsdagen

bästa pappa och mamma! Hoppas att ni har det minst lika bra i Prag idag som för 35 år sedan!


Vi har det bra, vi. Oftast trivs jag verkligen med att vara mammaledig, men ibland blir jag riktigt less - igår kväll t.ex. Då kändes det som att allt jag kunde var att plocka bajsblöjor, samla in smutstvätt, tvätta, hänga tvätt, vika tvätt, lägga in tvätt, röja i köket, planera middag, laga middag, diska upp efter middag, plocka upp prylar, ställa in i diskmaskinen, plocka ur diskmaskinen, vattna blommor... ja, ni fattar. Nån som känner igen sig?

Det handlar inte om att jag är den enda som grejar här hemma - Jonas gör ju det också - utan mer om att det är typ det enda jag gör, känns det som. Och då menar jag inte att jag saknar att gå ut och roa mig när jag vill. Visst ser jag fram emot när Jonas och jag kan gå ut och äta igen och så, men jag kan ibland sakna att känna att jag behövs på en arbetsplats. Ja, ni hör ju vad konstigt det låter... Vad är jag, om inte behövd, och vad är detta, om inte en arbetsplats? :-)

Vilket pladder det blev. Men idag är en bra dag igen, som sagt!