14:00 infann vi oss båda vid frukostbordet. Det blev en innehållsrik frukost med ostochgurkmackor, juice, kaffe, ägg, mörk choklad och uppdateringssnack. Klockan var närmare 17:00 när vi avslutade det hela, och sedan var det ju nästan dags för middag, som blev tagliatelle med laxröra, också detta med gott om uppdateringssnack till. Så blir det när man vanligtvis träffas varje dag och fortlöpande kan diskutera vad som händer, och sedan inte ses på en hel vecka. Annat som vi har gjort idag är att plugga (jajjemän, ni läste helt rätt!), dansa och äta vinbärspaj. Vi tredubblade receptets mått på degingredienserna (förutom margarinet, sist vi gjorde det simmade nämligen allting i smör när det var klart), och det blev lagom mycket deg i förhållande till bären.
Imorgon ska jag inhandla en kalender, ett arbandsur (behövs på jobbet, har jag märkt! Jag har visserligen en fin klocka, men skönheten är också det enda syftet den svarar mot eftersom visarna och pluttarna som står för siffrorna är så små så att man behöver förstoringsglas för att ta reda på vad klockan är) och några böcker. Dessutom ska jag tvätta tvätt och skriva färdigt mitt vansinnesverk, så det är väl bäst att jag intar ryggläge nu snart. Funderar även på om herr professor litteraturvetare skulle godkänna min självbiografi som examinationsuppgift, med tanke på vad det är för kurs jag läser, men jag hoppas inte det. Dessutom skulle den ta betydligt längre tid att skriva än den diskuterande texten kring Zürns Jasminmannen, Nervals Aurélia och Austens Förnuft och känsla, även om jag i vissa skrivande stunder slås av en liten tanke att det skulle kunna vara precis tvärtom.
söndag, januari 14, 2007
fredag, januari 12, 2007
Yadda yadda
Första jobbveckan har förflutit, och jag har jobbat mer än mina 50%, vilket var väntat. Allt är ju nytt. Jag trivs i alla fall mycket bra!
Idag har jag låtit klacka om mina skor, lämnat in min vinterjacka för utbyte av blixtlås (jag tänkte att jag under återstoden av (kvasi)vintern ska slippa att krypa i och ur jackan), städat samt anmält mig och Simon till en kvällskurs i italienska. Från och med den 7:e februari kommer vi att förkovra oss i la lingua italiana på onsdagskvällarna, det ska bli skitskoj! Och under våra två italienveckor i juni kommer vi inte att prata annat än italienska. Och som vi konstaterade förut kommer mamma inte att kunna beställa annat än "un poco di pane", och det vet vi ju nu vad italienarna menar med det. Inte ens en macka! Jorå så att... Ja, jag är ironisk förstås, mamma kommer förmodligen att klara sig bäst, språkgeni som hon är.
Nu sitter jag här med ett mission very possible; jag ska skriva min vansinnestenta (dvs examinationsuppgiften för förra terminens sista kurs, Vansinnets litteratur). Johanna lämnade mig just, imorrn bitti far hon till Gran Canaria. Och imorrn kväll återvänder Camilla därifrån. Kul för mig att de inte åkte samtidigt!
Idag har jag låtit klacka om mina skor, lämnat in min vinterjacka för utbyte av blixtlås (jag tänkte att jag under återstoden av (kvasi)vintern ska slippa att krypa i och ur jackan), städat samt anmält mig och Simon till en kvällskurs i italienska. Från och med den 7:e februari kommer vi att förkovra oss i la lingua italiana på onsdagskvällarna, det ska bli skitskoj! Och under våra två italienveckor i juni kommer vi inte att prata annat än italienska. Och som vi konstaterade förut kommer mamma inte att kunna beställa annat än "un poco di pane", och det vet vi ju nu vad italienarna menar med det. Inte ens en macka! Jorå så att... Ja, jag är ironisk förstås, mamma kommer förmodligen att klara sig bäst, språkgeni som hon är.
Nu sitter jag här med ett mission very possible; jag ska skriva min vansinnestenta (dvs examinationsuppgiften för förra terminens sista kurs, Vansinnets litteratur). Johanna lämnade mig just, imorrn bitti far hon till Gran Canaria. Och imorrn kväll återvänder Camilla därifrån. Kul för mig att de inte åkte samtidigt!
tisdag, januari 09, 2007
Fröken
Slit och släp. Fast det är otroligt kul att vara igång och jobba igen! Inte för att jag tycker om att kliva upp tidigt på mornarna, men det är bra mycket trevligare att komma lite trött till jobbet, ta sig ett par koppar kaffe och träffa en massa trevliga människor än att sova till ett för att sedan gå upp och sätta sig vid datorn och skriva hela dagen, i ensamhet. Ofta, åtminstone. Jag erkänner gladeligen att jag är mycket tacksam för mina måndagar och fredagar, då jag får sova ut. Återkommer med längre inlägg inom kort. Eller inom en rimlig framtid i alla fall.
tisdag, januari 02, 2007
Nytt, gott år
Happy new, som vi säger. Det här årsskiftet känns saker och ting verkligen nya och i förändring, men inte på ett sådär krystat sätt som det kan kännas ibland (när man försöker pressa ur sig finklingande nyårslöften om kost och vikt och dygnsrytm men vet med sig att de så kallade löftena inte är något annat än fina tankar om hur det skulle kunna vara. Och ärligt talat, om man verkligen önskade sig ett liv med fler ärter och morötter och mindre choklad och bakverk, skulle man då inte göra mer för att få det så än att skänka det en tanke en gång om året?). Nej, det här årsskiftet känns det nytt och föränderligt på ett mer verkligt sätt, det vill säga att saker - omständigheter, prioriteringar, rutiner - förändras. Jag har fått jobb, för att ta ett exempel! Från och med nästa vecka ska jag jobba som svensklärare i en sjua, en åtta och en nia. Skitkul känns det och på halvtid är det vilket inte heller känns så tråkigt, snarare väldigt i linje med mina tankar och prioriteringar för våren.
Inatt såg vi en romantisk film om ett gäng vackra män i långt hår som bröt sig in hos fina familjer och rövade bort rikemansflickor för att fria till dem. Sedan red de omkring på åkrarna och blev jagade av soldater och insåg att de var som gjorda för varandra. Så nu väntar vi på att våra män ska krossa ett av våra fönster och ta sig in här och rida iväg med oss ut på äventyr och gifta sig med oss.
Inatt såg vi en romantisk film om ett gäng vackra män i långt hår som bröt sig in hos fina familjer och rövade bort rikemansflickor för att fria till dem. Sedan red de omkring på åkrarna och blev jagade av soldater och insåg att de var som gjorda för varandra. Så nu väntar vi på att våra män ska krossa ett av våra fönster och ta sig in här och rida iväg med oss ut på äventyr och gifta sig med oss.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)