Borta bra men hemma bäst, blablabla, det gäller inte vädret i alla fall

Jag är tillbaka, jag är trött och vädret är kasst. Trots den grå himlen är jag mycket uppåt, tillvaron är till belåtenhet. Men jag är väldigt sugen på att lägga mig och läsa nu, så jag sparar skriverierna till ett senare tillfälle, imorgon förmodligen. Tänkte lägga ut några bilder, men det tar sån tid och jag måste vända dem och hålla på först... orka. Det blir imorgon.

Dan före dan före doppimedelhavetdan

Grattis farmor, 80 år idag!

Det är ju underbart att sommaren har kommit. Skönt att svettas lite (okej, mycket) och känna att det faktiskt är sommar på riktigt nu. Mina tips till er som ändå inte tycker att värmen är tillräcklig är följande:

- Föna håret.

- Stryk.

Jaha, vad mer... Den efterlängtade resan närmar sig, imorrn ska jag packa, städa och köpa batterier till kameran. Förvånansvärt många frågar "jaha, vad ska du göra där?". För alla er som undrar så ska jag:

- Sola
- Bada
- Äta gott
- Dricka gott
- Tänka
- Läsa
- Umgås
- Promenera
- Sova

Fullt upp, med andra ord.

Fantastiska och förtryckta

Jag behöver faktiskt mitt numera ganska goda självförtroende, annars skulle jag behöva ta en spade och gräva en grop och lägga mig i gropen och bearbeta mindervärdeskänslor uppkomna av att vara omgiven av idel fantastiska människor. Alla i min familj är smartare än jag, och då är jag ändå rätt smart själv. Och snygga är dom. Och allmänt fantastiska. I helgen har vi firat syster Elin som tagit examen - grattis! Tack ska ni ha, jag hade jättekul.

Frustrerande fotbollsspel, enerverande Lagerbäck, stillastående Svensson, in med Kim!! Om han inte får spela från start i nästa match ska jag personligen se till att en matförgiftad fågel flyger över Lagerbäck och släpper en skit på hans hjässa.

Och vad är det här med att inte fira skolavslutningar i kyrkor? Om det är så vi ska ha det, borde vi inte för väldigt längesedan ha bytt namn på Odenplan och Frejgatan? Onsdag, torsdag, fredag? Jag som kristen störs inte av att vakna upp och inse att det är torsdag och att Tor är ett fenomen som jag inte tror på, men borde inte nissarna som tydligen brinner för frågor som dessa ha fört min talan och sagt att jag ändå lider av det och utsätts för ett religiöst förtryck och ändrat namnen till förslagsvis Orbackplan och Frejvaldsgatan? Det som är lite intressant är att det inte heller den här gången är de berörda som slåss med näbbar och klor - de berörda används istället som slagträn i debatten som förs av människor som man kunde tycka borde ha annat för sig än att sitta och snacka en massa bullshit.

Vimmel

Idag kom det femtio bussar med turister under förmiddagen, vilket innebar att ungefär 2500 pers genomströmmade huset, inklusive shopen, mellan halv tio och elva ungefär. Ja, vad säger man... vi sålde mycket. Huset stängde tidigt för att det sedan var dags för polishögskolans bankett. Nyutexaminerade snutar uppfyllde borgargården efter bankettens slut, och i vimlet spanade vi också in Tomas Bodström. Det kom för övrigt in en kvinna i butiken under dagen och frågade om hon kunde lämna ett paket som skulle till Bodström. "Han eller NN kommer och hämtar det. Går det bra? Jättebra! Tack!" Därefter följde någon timme då jag (vi) väntade - förgäves - på att han skulle komma och hämta sina grejer. Det blev nämligen NN som kom, och jag hann inte ens ropa "hälsa Tompa så gott!" efter honom.

Kollade efter klänning på hemvägen, men allt jag hittade var dessvärre jättefult.

Hej vad det går

Jag sitter och skriver på min hemtenta. Den blir, ursäkta uttrycket, ganska lysande. Första delen är en hyfsat saklig talanalys, andra delen är en inte alls lika saklig essä om muntligt och skriftligt med det etniska som utgångspunkt. Olika kulturer hit och dit och integration och segregation engagerar mig en del, så åsikterna är det ingen brist på den här gången, vilket gör att jag skriver fantastiskt.

Överjaget om choklad

På väg hem från jobbet idag hoppade jag in på Daglivs för att handla lite mat. Lite mörk choklad råkade också hamna i min korg (tänkte att det skulle behövas som bränsle till en dubbelarbetande nollbarnsmamma som skriver hemtenta nattetid). Gick till kassan, lade upp äggen, messmöret, kasslern, gurkan, tomaterna, mjölken, brödet. Ställde ifrån mig korgen.
Man 35+ (bakom mig i kön): Du glömde chokladen!
Jag: OJ! Det viktigaste! Tack!
Man 35+: Inga problem...
Jag: Det måste ha varit mitt överjag som lät dem ligga kvar där... haha.
Man 35+: Jaså, hehe, eh?

Vadå, var det en helt oförståelig kommentar? Borde inte överjaget kräva en extremt hälsosam kost..? (Inte för att mörk choklad är så farligt ohälsosamt, men det är ju inte morötter direkt).

Var en sväng till Kungsan på kvällen och träffade A. Mycket trevligt, men ganska kallt. Nu ska det bli otroligt skönt att koja. Av någon outgrundlig och till synes helt onödig anledning vaknade jag tio i fem i morse, en och en halv timme för tidigt, så nu är jag trött.

Jag tänker, alltså funderar jag

I fredags tog Simon studenten, och det blev en mycket bra dag. Sol, helt otippat! Det var han värd.


Jag kan återigen konstatera att jag nog har haft en ovanlig tur när det gäller släktingar. Eller, vi har haft tur, att vi fick hamna med varandra, i samma släktträd. Släkten är bäst. Sambo Camilla introducerades för släktingarna också, vilket gick ypperligt bra. Om jag nån gång kommer dragandes med en kille så bör han vara lika bra som Camilla på att introduceras för min släkt. Och där har vi ännu en anledning till varför jag förmodligen kommer att sluta som prinsessan på glasberget.

Idag är det många känslor och tankar i omlopp. Tanken var att jag skulle skriva klart tentan idag, men det verkar som att jag inte kommer att hinna riktigt. Det är svårt att skriva om en sak när man har helt andra saker att tänka på. Att man inte kommer just nån vart i sina tankar är en liten källa till irritation, men inte mycket att göra åt.

Vi hade hur som helst en fantastisk kväll igår, Millan och jag. Och jag ser fantastiskt mycket fram emot den kommande tiden: semestern i Italien och sommaren i Stockholm. Och det kan även vara så att jag ändå inte har överskridit idiotgränsen för vad man får tjäna utan att CSN kräver tillbaka sina eller mina eller vems det nu är pengar.

Jobb här och där

Igår jobbade jag med M, och just igår hade hennes skola nåt slags kabaré. Jag genomled en timmes föreställning med oändligt utdragna sånger i sann Montessorianda. De minsta, däribland M, inledde spektaklet med att sjunga en sång om jordgubbar, en sång om mango, en sång om kråkor, en sång om att vara vilse i djungeln, och en sång om varje frukt man kan komma på. Alla de barnen var klädda i rött och vitt. Tänkte i mitt inte så stilla sinne att det var ett surt sammanträffande att jag just den dagen hade röd- och vitrandiga tights, vit kjol, rött linne, vit kofta, röd jacka, vita skor och röd väska (typ: hej, jag missuppfattade hela grejen och trodde att alla skulla vara rödvita! eller: nähä, skulle inte jag vara med och sjunga nu helt plötsligt?). Efter alla fruktsånger följde en fiolgrupp, och medan de höll på var jag tvungen att hela tiden intala mig att jag får betalt för att vara här och kanske täcker lönen kostnaderna för ett ihoplappande av mina trumhinnor. Sist ut var mellanstadiebarnen, som bjöd på en gospelföreställning utan like och nästan utan slut. Jag skulle tro att det sjöngs ungefär 40 sånger med 80 verser vardera som alla upprepades 120 gånger. Allt i ett tempo som hade resulterat i en p-bot om det hade varit en bil som hållit det.

Idag har jag jobbat på nya jobbet. Var ut till lagret en sväng för att hämta och lämna lite grejer, och knallade genom Blå Hallen med min lilla vagn. Där fanns även Annika Billström och ett stort gäng av hennes likar, de verkade ha hemskt viktiga saker för sig. Det var hur som helst en trevlig dag.

PS. Visst är det kul att barn får sjunga och visa upp vad de har lärt sig och så. Men det var verkligen jätteutdraget.