Happy new, som vi säger. Det här årsskiftet känns saker och ting verkligen nya och i förändring, men inte på ett sådär krystat sätt som det kan kännas ibland (när man försöker pressa ur sig finklingande nyårslöften om kost och vikt och dygnsrytm men vet med sig att de så kallade löftena inte är något annat än fina tankar om hur det skulle kunna vara. Och ärligt talat, om man verkligen önskade sig ett liv med fler ärter och morötter och mindre choklad och bakverk, skulle man då inte göra mer för att få det så än att skänka det en tanke en gång om året?). Nej, det här årsskiftet känns det nytt och föränderligt på ett mer verkligt sätt, det vill säga att saker - omständigheter, prioriteringar, rutiner - förändras. Jag har fått jobb, för att ta ett exempel! Från och med nästa vecka ska jag jobba som svensklärare i en sjua, en åtta och en nia. Skitkul känns det och på halvtid är det vilket inte heller känns så tråkigt, snarare väldigt i linje med mina tankar och prioriteringar för våren.
Inatt såg vi en romantisk film om ett gäng vackra män i långt hår som bröt sig in hos fina familjer och rövade bort rikemansflickor för att fria till dem. Sedan red de omkring på åkrarna och blev jagade av soldater och insåg att de var som gjorda för varandra. Så nu väntar vi på att våra män ska krossa ett av våra fönster och ta sig in här och rida iväg med oss ut på äventyr och gifta sig med oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar